Eftergymnasiala studier är som begreppet antyder studier som sker efter gymnasiet, komvux eller folkhögskola. Dessa studier är likt gymnasiet helt frivilliga, men obligatoriska om man vill utbilda sig till en viss yrkestitel, exempelvis lärare eller läkare. För att kunna läsa på eftergymnasiala studier krävs dels behörighet (godkända gymnasiebetyg) och dels en urvalsprocess där sökanden sållas bort efter betygsvärde samt exempelvis normeringsvärde från högskoleprov. Sållning sker när antalet sökande överstiger antalet utbildningsplatser.
Universitet/högskola
Det som specifikt skiljer universitet från högskolor är att universitet har rätt att utfärda generella examina på forskarutbildningsnivå. Högskolor kan få dispens till att utfärda examina på forskarnivå inom begränsade områden. Utöver det finns ingen större skillnad mellan de bägge institutionerna. Högstatusprogram som psykologprogrammet och juristprogrammet är så gott som alltid anknutna till just universitet.
På högskolor och universitet uppnås antingen kandidatexamen som är på grundnivå eller en examen efter att ha fullföljt en avancerad examen (masterexamen). Även här tillhandahåller de flesta högstatusprogram avancerade examina för studenterna att erhålla. Man kan också välja att plocka ihop kurser efter eget tycke och därigenom få en kandidatexamen. Det finns dock en hel del examina som kräver att studenten blivit antagen till programmet. Du kan exempelvis inte plocka ihop kurser som är en del av läkarprogrammet utan att vara antagen till programmet och tro att du kan få en examen på det sättet.
Studietempot varierar rätt mycket från program till program och från kurs till kurs. Generellt sett är högstatusutbildningar ofta krävande och kräver mycket läsning medan mindre statusfyllda utbildningar kan vara mer slappa. Det är dock bara en tumregel och inte någon allmängiltig regel. Hur bra man klarar sig beror även på hur lätt man tar till sig information och hur lätt man har för att tillämpa kunskapen.
På högskolan plockas högskolepoäng som man får efter att ha avklarat moment. Moment som kan ingå är tentamina, föredrag, PM, laborationsrapporter, seminarier och så vidare.
Yrkeshögskola
Yrkeshögskolor är högskolor som utbildar studenter till specifika, mindre akademiskt inriktade yrken. Det kan handla om utbildningar såsom mejeriteknik, elnätsteknik, bokföring, medicinsk sekreterare och så vidare. Yrkeshögskolor utbildar inte studenter till traditionella akademiska yrken utan är mer inriktade på yrken som uppstått i takt med att samhället moderniserats. Konkurrensen om platserna är i regel mindre på yrkeshögskolor än vid högskolor och universitet och studietempot brukar inte vara lika högt. Dessutom kan mer praktik förekomma på yrkestekniska utbildningar än sådana vid högskolor och universitet.
Folkhögskola
Folkhögskola är den enklaste formen av eftergymnasial utbildning. Här kan man läsa allmänna kurser eller profilkurser. De allmänna kurserna kräver oftast inga betyg eller meriter i övrigt medan profilkurserna kan kräva just det.
Vad ska jag välja för utbildningsform?
Det allra viktigaste är att hitta vad just du är intresserad av – vad du kan tänka dig förkovra dig inom och sedermera använda kunskapen du erhållit i det professionella yrkeslivet. Vill du få en yrkestitel är högskola eller universitet att förorda. Vill du bara läsa för skojs skull vid sidan av dina övriga åtaganden i livet så kan det räcka med att läsa kurser vid något institut.